Magica de Hex

Jag har just tagit bort bästa barnbarnsböckerna från min blogg. Jag får faktiskt skämmas för att jag inte gjort det tidigare, eftersom jag inte fräschat upp listan på det sätt den var tänkt. Å andra sidan har det inte direkt kryllat av mormödrar och farfäder här på sidan heller som girigt har sugit åt sig mina rekommendationer ...
Kan ju iofs bero på att jag knappast är vida känd i något morföräldersregister - om något sådant existerar? Kan alla ni som är mor- och farföräldrar – please (!) – ge er till känna och inviga mig i vad ni behöver för tips i det fall ni faktiskt läser min blogg anonymt?


Raskt över till nästa punkt:
Häromkvällen upptäckte jag att jag har 5 vinbärsbuskar på tomten. Jag visste att jag hade 3, men sen hittade sambon ytterligare 2 i ett snår som jag inte hade penetrerat så djupt (observera att detta är andra sommaren på denna tomt, och förra sommaren åt snickarna som byggde huset upp allt de såg som rörde sig, hängde eller såg aptitligt ut). Nåväl, jag blev själaglad och plockade frenetiskt svarta vinbär med pissmyrorna klättrande utmed benen halva kvällen. Dagen därpå tvingade jag sambon att köpa 4 kg socker eftersom vi bara hade ett typ halvt paket hemma. Och i går kväll skulle då det stora kokandet av gelé och saft ske! Efter 5 timmar hade jag lyckats åstadkomma 2,5 liten burk gelé och nästan en hel flaska (70 cl fd whiskyflaska) saft.

Snacka om FÖRSPILLD kvinnokraft!
Nästa år kan det gärna komma nya snickare och äta upp eländet.

I dag är dagen då jag verkligen känner mig gammal på allvar. Först och främst så fyller den äldsta huliganen 16 år och har – hör och häpna – middag hemma för sina tio KOSTYMKLÄDDA killkompisar. Att jag inte spydde när jag hörde det!!! Själv var jag som 16-åring ett aktivt mods som sympatiserade med FNL-rörelsen, och med förkärlek gick i demonstrationtåg mot Franco som var diktator i Spanien. Mina kläder handlade jag på IMPO på Gamla Brunnsgatan, vilket var en affär full med begagnade kläder, bl a från soldaterna i Vietnam. Jag ägde en underbart vacker US Army-jacka som jag klottrade full med Beatles och till det hade jag Sailorbyxor med 16 knappar i midjan och Mantovani-kängor. Någon som fattar vad jag pratar om?

För det andra så tillbringar jag alltså denna kväll med att koka svart vinbärsgelé. Bären har jag själv plockat i min egen trädgård. Det är tammefan lika bourgoise som huliganen med sin herrmiddag ...

Just nu läser jag privata böcker med en febril aktivitet för att hinna med så många som möjligt innan jobb/manusläsningen startar igen. Ska just sätta tänderna i Mankells nya deckare om Wallander som kom ut häromdagen. Det var tio år sedan den senaste kom och nu kommer alltså Den orolige mannen. Min hög med olästa böcker är säkerligen minst tjugofem till antalet men om jag ska försöka své över de som ligger allra överst så är det:

Hey Dolly, Amanda Svensson
Att leva ett liv, inte vinna ett krig, Anna Kåver
Namnbrunnen, Inger Edelfelt
Mörkertal, Arne Dahl

Om jag skyndar mig kanske jag hinner med dessa på en dryg vecka, eller vad tror ni?

Jag läste boken igår i ett svep. Ja, vad ska man säga om denna bok? Det jag gillar och som känns annorlunda och nytt är att en av huvudpersonerna försätter folk i hypnos, vilket är både suggestivt och spännande. Personteckningarna är inte denne författares starkaste sida, men man drivs förvisso obönhörligen framåt i berättelsen, så det är inget fel på flyt och fart. Det jag gillar minst är att det är osedvanligt blodigt och brutalt. Jag brukar inte vara jättekänslig men jag fick faktiskt avsluta läsningen då och då och gå ett varv för att det var så äckligt. Egentligen är den nog mer att betrakta som en skräckthriller än en deckare. Jag läste ut den och den behöll spänningen hela tiden, men jag är inte jätteimponerad. Boken kommer inte upp i Sieg Larssons klass. På en femgradig skala där 1 är lägst och 5 är högst får den 3 poäng.

Igår var jag med mellanhuliganerna och såg den nya Harry Potter-filmen. Den var så där bra tycker jag. Han som spelar Harry är inte så rolig så det stör, men kanske beror det på att han är så alltigenom GOD. Ren och skär godhet låter sig liksom inte göras något vidare på film så rollen är kanske otacksam i sig. I övrigt är det mycket Sagan om Ringen-känsla med alla effekter (men så ser iofs alla filmer ut numera). Draco Malfoy är ju härligt elak och Hermione spelar förälskad på ett ganska övertygande sätt men resten ... man har sett Harrys ledsna ögon (väldigt lika Frodos i Sagan om Ringen – men han är ju också alltigenom god så det är väl ett tråkighetsdrag de har gemensamt) de flygande kvastarna, de bubblande dekokterna, Hagrids stora spindel och Hogwartsexpressen nu för sjätte gången ...

I dag gick jag in på Jonas Gardells blogg och döm om min förvåning när jag där läste att minst tolv personer har tagit livet av sig efter Michael Jacksons död. Den amerikanske politikern Jesse Jackson har tvingats gå ut och vädja till de som mår dåligt att stanna kvar i livet, ”för Michaels skull”.
Hur kan det vara möjligt? Vad stod Michael Jackson för i dessa stackares liv? Jag fattar ingenting. Vad är det för makabert idol-fenomen?

I dag var det alltså dags att börja arbeta igen. Jag har haft en finfin sommar så det känns bra. Högarna med manus på mitt bord och mejlen i inkorgen var inte nådiga ... däremot var det extremt människo-tomt på kontoret. Nu börjar de flesta av höstens böcker ramla in färdigtryckta och fina. Det är en fröjd att se alla nya böcker (i alla fall många) staplas på hög och vänta på att bli placerade och presenterade i våra (Barnens Bokklubbs) medlemstidningar. Och sedan lästa av alla barn och ungdomar förstås!

Jippiiii!
Till min stora lycka fick jag ett recensionsex av den MYCKET hypade boken Hypnotisören som är skriven av psedonymen Lars Kepler. Det florerar vilda spekulationer om vilken etablerad författare som döljer sig bakom denna psedonym ... Henning Mankell? Per-Olov Enqvist? Carl-Johan Vallgren? Torgny Lindgren? Nu ska här läsas och tyckas. Kepler har blivit jämförd med Stieg Larsson, men jag betvivlar att någon thriller kan komma upp i Larssons klass. Jag återkommer med omdöme efter avslutad läsning. Jag ska försöka ta mig i kragen och återkomma med fler barnboksomdömen under hösten.

Idag har jag namnsdag, jag heter nämligen Margareta som andra namn. Massa fina sessor genom tiderna har innehaft detta namn som betyder "pärla" på persiska (enl Wikipedia).
Sten & Stanley gjorde en hit 1976 med låten "Jag vill vara din, Margareta".
Margareta är det tredje namnet i den sk "fruntimmersveckan" som pågår just nu och som startar med Fredrik (visste inte att det var ett kvinnonamn ...?) den 18 juli och slutar med Kristina den 24 juli. Orsaken till att det kallas fruntimmersveckan är att det nästan bara innehåller kvinnonamn – vilket var ovanligt förr i tiden.
Ja, ja numera är ju vi kvinnor så HIMLA PRIVILEGIERADE i alla sammanhang ... eller hur?

Nåväl, nu skulle ju detta inlägg handla om namnet Margareta (och inte vara ett feministiskt inlägg!). Här kommer alla kortformer av detta snygga namn:
Maggan
Greta
Margit
Marit
Märta

Bland annat så här fint är det på skånska Österlen där jag har tillbringat helgen hos en god vän: Varenda hus med självaktning har på sin gårdsplan massor med otroligt snygga stockrosor (vill också ha utanför knuten på mitt hus ... undrar om det funkar eller är det fel växtzon här i Stockholmstraketen?). Var man än är så finns långa fantastiska stränder á la Grekland/Danmark/Spanien/något annat exotiskt och härligt ställe. Och så många vallmo det växer överallt!!! I varenda dike trängs tjogvis med vackra, vilda vallmo. Själv håller jag på och ÖVERVÄGER att mycket försiktigt flytta ett bestånd vallmo på min tomt från ett ställe till ett annat med en from förhoppning att de inte ska dö ... Förutom alla fina naturupplevelser har jag ätit god sill (dvs stekt strömming), köpt en dyr antikvarisk barnbok i Simrishamn, ätit dinkelvåfflor i Kivik och kollat in Baskemölla och Gislövs hammar ... Mycket trevligt alltihopa!

Packar en liten nätt & lätt väska för att åka till vackra Österlen i morgon bitti för att hälsa på en kompis. En kompis som flyttat till Bankok men är hemma på besök i Skåne en stund i sommar. Längtar efter att få kolla in Österlen som jag en gång i tiden var på väg till för en närmare studie. I samma veva råkade jag snubbla över min nuvarande sambo, så det blev aldrig något mellan mig och Österlen då ... men kanske nu ...

Några barnbarn och dagar senare finns inte mycket att rapportera mer än: solsken, båtåkande, ny markis (som skuggar jätteskönt hela eftermiddagarna i kök och vardagsrum som ligger i nästan rakt söderläge), att min nya klematis blommar med lila blommor istället för vinröda som utlovades på förpackningen, goda grillade älgbitar, ett icke fungerande nytt Boxer-kort (man måste visst ha något som heter CA-modul till tv:n, kunde de inte ha upplyst om det på Media Markt när vi köpte ny tv i vintras???). Annars börjar semestern närma sig sitt slut och jag börjar jobba igen på tisdag ...

Sommar och läsning hör ihop som ni vet. Har just läst ut Jodi Picoults Skulden som var hyfsad, det bästa var att få läsa lite om den för mig så okända Amish-kulturen och tillika folket.
Övriga utlästa böcker hittills i sommar är:

Livet på en kylskåpsdörr av Alice Kupiers: Gripande, sorglig och snabbläst roman i kortkort som handlar om en tonårstjej och hennes mammas kommunikation via post-it lappar. Rekommenderas.
Den hängande trädgården av Ian Rankin: Inte en av hans bästa deckare. Gäsp!
Ensamhetens broar av Augustin Erba: Riktigt bra roman om moral och ansvar. Handlar om hackordningen mellan killar som gör lumpen och om en förlupen kula som hamnar riktigt galet. Verkar aningen oavslutad och jag har hört att det ska komma en sorts lös fortsättning ...
Räven av Michael Connelly: Ptja ... har läst det förr ...
Den utstötte av Sadie Jones: Bra, gammaldags känsla, sorglig, lite seg men absolut läsvärd.
Kärleken till Frank av Nancy Horan: En mycket bra bok som jag verkligen kan rekommendera! Intressanta öden och spännande att det delvis är sant. Sorglig.
Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson: En av hennes bästa! Jag ville inte att den skulle ta slut. Nästan i stil med Aprilhäxan. Vilken otrolig ordvrängare den kvinnan är!

I dag: två huliganer, jag och två andra stackare på Gröna Lund. Undrar hur det kommer att sluta? Jag i tvångströja eller frisk, påfylld och glad? Den som lever får se ...

Bilden visar den fantastiskt fina lilla stranden, sedd från en av tavernorna i Lendas.

Jag lovade ju att berätta mer utförligt om berättarveckan. Här kommer det: 10 kursdeltagare skapade 61 nya berättelser tillsammans på 6 dagar! Men utan våra underbara kursledare Mats Rhenman, berättare, och Kersti Björkman, dramatiker, hade det aldrig blivit så fantastiskt! Tack!

En stor del av kursen bestod förstås av diskussioner om hur en berättelse är konstruerad. Och visst är det fascinerande att alla berättelser i hela världen uppbyggda av följande hörnstenar: Person (subjekt), miljö (platsen), problem/dilemma (själva motorn i berättelsen), upplösning (hur gick det).

Förutom att prata om hur berättelser är upppbyggda skapade vi berättelser, skrattade, grät och hade det helt fantastiskt! Har du hört talas om trolleldar någon gång? Det är alla de där magiska orden som just du gillar. Skriv ner dem och använd dem sedan vid lämpligt tillfälle, eller fyll en bok med dem ... Bara ordet trolleldar, visst är det vackert?

Allt detta och mycket mer har jag och mina kurskamrater ägnat oss åt. En av mina nya sagor ska jag försöka mig på att skriva ner i riktig sagoform; kanske går det, kanske inte. Det var magiskt, underbart och smakade mer. När nästa års program är klart kommer jag absolut att anmäla mig till en ny kurs!