Månad: augusti 2009

Beroendeframkallande

Det var ett tag sedan jag hade en stickning som riktigt uppslukade mig. Den röda koftan var nästan så tills dess garnet tog slut med bara en kort ärm kvar men då förvandlades den till en eländesstickning. Men igår så började jag på detta:

IMG_4200

Och nu är det ”bara ett varv till känslan” som gäller. Nu består ett varv av 270 maskor för tillfället så… Det jag stickar är tröjan Anne av Ruth Sörensen, garnet är Kauni effectgarn. Allihopa inköpt hos Maria på Garnkorgen. Och jag inser att jag är inne i en period där det ska vara färg, gärna blå-grön-grå-turkos sådär och kan jag i samma projekt förena både spetsstickning och flerfärgsstickning då är jag lycklig.

Så nu blir det en kväll med Anne, fotboll och en chokladbiskvi. Biskvin är lille V:s belöning för att han (tillsammans med sin storebror) klarat sin första hemstudiedag dvs gjort flera skoluppgifter hemma på egen hand. Låt vara att han säkert ringt mig 10 gånger i dag och att jag är tveksam till om hemstudiedagar när man går i sexan är så bra men han var färdig när jag kom hem och det har aldrig hänt förut (när han haft läxor odyl). Väl värt att belöna!

Var sjutton är mina 2,25:or?

Jag har sedan i går kväll letat febrilt efter mina strumpstickor 2,25. I går kväll helt utan reslutat vilket var oerhört frustrerande eftersom jag inspirerad av Marie bestämt mig för att det är helt OK att ha flera strumpstickningar i gång samtidigt och jag ville belöna mig efter att ha gjort något extra (bra). I dag efter lite funderande och lite detektivarbete:

IMG_4197

Mina 2,25 befinner sig delvis i min vantstickning Embla delvis i min strumpstickning till KM i en salig röra ihopblandad med mina 2,5:or. Upprörande eller hur ;=)? Nä  kanske inte mer ett i-landsproblem, men jag inser att jag inte alls har två uppsättningar 2,5:or av Knit picksstrumpstickor som jag trodde. Fast det konstiga är att jag bara hittar 4 2,25:or och inte sex undrar var de två andra gömmer sig? Slutsats av detta materialinventerande; jag är glad att jag köpte ett stickmått (som också är en linjal) så jag kan kolla kvartsstorlekar; jag ska redan i dag köpa en uppsättning till av strumpstickor av ovannämmda märke i storlek 2,25 och 2,5; jag ska forsätta sticka på min vante även om jag tycker att flerfärgsstickning är svårt:

IMG_4198

Det blir bra nog för att vara typ tredje försöket.

Jag har inte alls glömt bort mina koftor, om vän av ordning undrar, utan jag jobbar med framförallt den röda där jag är inne på upploppet dvs stickandet av ärmarna och i helgen ska jag blocka delar till två andra koftor. Men i dag tränar jag på att hålla mig i lugn och vila på riktigt och då passar småstickningar bättre.

Trevlig helg! Och tack för alla grattikommentarer!

Födelsedagspresenter och stickcafé

För några dagar sedan fyllde jag många ojämna år. I år fick jag härliga presenter av KM som bestod i att jag fick välja själv vad jag ville ha från två favoritställen, Garnkorgen och Ulriksdals slottsträdgård. I torsdags då jag fyllde år satt jag en lång stund och bläddrade runt på Garnkorgen, detta kom hem till mig i dag:

IMG_4195

Härliga sockgarner, Lornas lace och Gepard.

I söndags vandrade jag runt länge länge på Ulriksdal och med hem följde detta:

IMG_4191 IMG_4193

Favoriter bland favoriterna den härligt röda hibiskusen på vänstra bilden och så Rudbeckiorna till höger, en sort som jag inte har förut. I presenten ingick att få grävhjälp till det som ska ned i rabatten men så långt har vi inte kommit än.

I dag kom jag äntligen i väg på stickcafé, det var superlängesedan. Vi var två där i dag jag och Karin men vi hade mycket trevligt och vid bordet bredvid oss satt två damer som nog blev lite sugna på att komma med en annan gång.  Dagens stickcafé var inne i stan (Stockholm) och en anledning till att jag inte kommer dit så ofta är att det tar ett bra tag att ta sig ut dit jag bor sedan. Så därför tänkte jag och Marie försöka oss på att starta ett stickcafé här ute i Vällingby. Som om du bor i närheten och är intresserad så kom till cafét på Riddersvik den 6/9, skulle det vara dåligt väder träffas vi på Pallas i Vällingby istället.

Pauser

Jag har tagit lite paus med mina koftstickningar, hela veckan har jag stickat frenetiskt på mina röda flätkofta men tanken att bli färdig i morgon då friidrotts-VM är slut men jag inser att så blir det inte. Och det gör absolut ingenting och det har varit intressant att ha ett annat ”angreppssätt” på mitt stickande, jag som annars växlar friskt mellan olika projekt har hållit mig till ett enda:

IMG_4188

Sisådär en en halvmeter har det blivit och kvar är ca 25 cm plus att plocka upp och göra ärmar.

I dag när jag pausar så är det sockstickning som gäller. Ett par till äldste sonen är nu färdiga, så skönt med lite småpill, det var bara hoptagningen för tån kvar:

IMG_4190

Vanliga sockar stickade i Fabel. Nu ska jag börja på ett par till KM i Gepard.

Paus har det också varit i kontakten med barnens skolor helt naturligt eftersom det varit sommarlov, men jag hade i alla fall lyckas förtränga att har man barn med särskilda behov så löser sig inget, absolut inget, av sig själv i skolvärlden. Det märker jag också på att det är många som hittat till min blogg när de sökt på anpassad studiegång För lille V, som bytt skola så har man bytt rektor. Den rektor som vi hade långa och som vi tyckte bra samtal med i våras har lämnat sitt jobb och inte informerat någon om något. Så där står vi på ruta ett med en jävla massa jobb framför oss. Lyckligtvis så trivs lille V än så länge. Men en massa jobb blir det, tur att jag numera vet lite om hur man gör. Struligt är det med dotterns skola också, men efter ett möte i går så hoppas jag att vi är på rätt väg. En väg där skolan förstår vilka behov en elev med psoriasis artrit har. Men jag är så arg och frustrerad över hur skolvärlden är, den är full av fantastiska människor (lärare) som vill så mycket men som inte får chansen eftersom struktur, organisation mm inte är rätt.

Jag muntrar upp mig lite

I fredags när det var så eländigt så ”råkade” jag hamna på lilla Stickfrossa och ni kan ju tänka er hur det gick:

IMG_4182 IMG_4183

Jag lyckades köpa mig en alldeles egen sockgömma i två av mina absoluta favoritfärger rosa och turkos. I dag som är en annan riktigt eländesdag så låg det ett lite prickigt paket och väntade på mig när jag kom hem och då känns det lite bättre.

Annars stickar jag fokuserat på min röda kofta, tre centimeter kvar på bakstycket, sedan markering för ärm och 35 cm framstycke (den stickas på tvären från sida till sida). Jag är fascinerad av hur fort den växer när jag koncentrerar mig på en enda stickning och inte stickar lite här och där. Det ger mig lite annat perspektiv på stickandet och jag ska nog fokusera lite mer på en eller ett par stickningar åt gången. Fast en sockstickning eller vantdito måste jag nog börja på snart så jag får testa min fina sockgömma.

Nu blir det friidrotts-VM på TV och koftstickning resten av kvällen.

Jag sitter på läktaren

Jag har precis upptäckt att jag i gott sällskap sitter på läktaren i VM i friidrottsstickning, vilket känns bra även om jag är lite sugen på att kliva ned från läktaren och delta. Jag satt hela kvällen i går och tittade och stickade och det kändes så trevligt att chansen/risken för att jag kommer att sitta där fler kvällar är överhängande. Friidrott och stickning är en väldigt bra kombination tycker jag.

Om jag skulle vara med så är det nog i mångkamp eller långdistans som min insats passar bäst. Jag insåg i går att jag håller på med fem koftor!!! Och förutom att jag skulle behöva analysera mitt förhållande till koftor så skulle jag gärna vilja avsluta en eller flera av dem fast tre stycken som är kriteriet för mångkamp känns väl tufft, två kan nog gå annars kanske långdistans passar bättre där jag lite fritolkat ser det som en enda projekt av

”Långtråkig”, eller åtminstone lite mer enahanda, stickning som man får draghjälp igenom tack vare mästerskapet. Alltså ett projekt vars teknik och storlek man behärskar, men som utan VM antagligen hade tagit längre tid”.

Så här ser utgångsläget ut i dag på VM:s andra dag:

IMG_4178

Den äldsta koftstickningen, där det som återstår är att blocka ärmarna och sy ihop. Är av och till lite avogt inställd till färgen men garnet Heavens hand och mönstret (från Ninas första bok) är bra så därför borde den sluta ligga som UFO.

IMG_4179

Här är två projekt som jag absolut inte kommer hinna med att göra klart till den 26/8, det grå är en flätstickadkofta i Visjögarn och mönster från Yll & Tyll, det blåa är början på en ljuvlig kofta av danskt garn och design.

IMG_4180

Det blå är en kofta med garn från Eva i Stäket och mönster från Drops, den skulle nog hinna bli färdig. Den fick ett tillfälligt stopp när jag såg hur olika framstyckena blev i färgen men med en och en halv ärm kvar så… Med på bilden är också mormorsrutorna som ska vara nederkant på en linsjal (Yll & Tyll), den koftan lär inte bli färdig förrän till nästa sommar.

Med på alla bilder är den senaste koftstickningen:

IMG_4176

Också från Yll & Tyll både garn (Heavens hand) och mönster, påbörjad förra helgen. Den kan nog också bli färdig men kanske inte samtidigt som den blå och beiga…

Så nu när jag inventerat mitt koftläge och insett att jag är lite knäpp(are än jag trodde) så satsar jag på att göra klart två oavsett om jag kan kliva ned från läktaren och vara med i VM. Om inte till VM-slut så i alla fall till augustimånads slut.

Till slut, tack ni som kommenterade mitt förra inlägg. Jag kämpar på, jag har mejlat min läkare, städat i den takt jag orkar och bakat björnbärspaj och gjort egen björnbärsmarmelad och när jag gjorde den så fick jag känna lite av den där lyckan som kommer bara när jag gör syltar, saftar och bakar av eget.

2 1/2 liter björnbär eller är det fredag nu igen

Fredagar är inte min favoritdag i veckan, förr var den det men numera är det en ”dagenefterdag”. Dagen efter jag tagit min cytostatika och då är varken kropp eller humör på topp. Denna fredag känns dessutom osedvanligt eländig så vill man bara läsa glada stickinlägg så kan man med fördel sluta läsa nu.

Jag blir nog alltid lite vemodig så här års, sommaren närmar sig sitt slut och därmed är det slut på långa lediga dagar utan en massa av andra bestämda aktiviteter. Samtidigt med den vemodskänslan så infinner sig förhoppningen att i år är året när jag ska vara väl förberedd när skola, arbete, fritidsaktiviteter mm mm dvs vardagen rullar i gång. Så blir det inte i år heller kan jag konstatera när jag tittar mig omkring. Renoveringen vi hoppades skulle vara klar nu är knappt påbörjad för hantverkarna tja de är som hantverkare är och vi har inte ägnat hela semestern åt att renovera själva (vilket jag är glad att vi inte gjort). Så huset är om möjligt ännu rörigare än vanligt med färgburkar och ikeakartonger överallt förutom all den vanliga röran. Den här veckan när jag hade tänkt fixa allt det där som ska fixas innan skolstart, ni vet köpa nya gypmakläder, bokpapper, busskort mm mm, skriva in och planera alla aktiviteter som skola och andra planerat åt oss i nya familjealmanackan (som jag inte ens köpt), ringa Bup, FK och andra som behöver kontaktas, då händer allt möjligt annat, som att pappa blir sjuk, det händer akuta krångelgrejor på jobbet och inget blir gjort.  Och sedan är jag ju inte alls så där pigg som jag hoppades vara, inflammationerna i mina leder är starka och envisa och låter sig inte besegras i första taget.

Var kommer då björnbären in i allt detta elände och gnäll? Jo jag har plockat 2 1/2 liter björnbär i dag på förmiddagen och det hjälpte mig att sortera lite i mina eländestankar. Står där och plockar och inser att jag är ledsen för att jag inte orkade/hann plocka vare sig vildhallon eller blåbär då när det var tid för det och därmed inte heller syltat eller bakat. Nu kan man kanske tycka att jag ska vara glad över att jag i dag plockat björnbär och inte gräma mig över det som jag inte gjort men riktigt så lätt är det inte tycker jag. Vissa saker blir för mig en symbol för de begränsningar som min sjukdom (och andra familjemedlemmars handikapp) innebär och just denna gång var det bärplockningen.

IMG_4150

Känslan som infinner sig när jag plockat bär hemma i trädgården eller i naturen är obeskrivligt härlig och något som jag vill ska ingå i min sommar.

Nu ska jag samla ihop mig och leta reda på det där björbärspajsreceptet från förra sommaren och baka en paj, fast jag måste nog vila lite middag först

Hemma igen…

Hemma igen för jag vet inte vilken gång i ordningen i sommar men nu är det slutrest för ett tag och vardagen tar vid på riktigt. Jag har jobbat en vecka så jag har tränat lite men nu blir det mer skarpt läge med skolstart och annat ”skoj” nästa vecka.

40-årsfesten i lördags var supertrevlig och Yrsa-sjalen (föregående inlägg) blev väldigt uppskattad av födelsedagsbarnet (och andra). Lite häftigt faktiskt att se folk stå och nypa och granska det som jag gjort själv (när de kollade runt på presentbordet) och säga att sjalen är snygg (jante har flyttar någon annanstans i dag). Dagen efter gick färden vidare till Örebro där jag förenade nytta (hjälpa pappa med diverse saker) och nöje dvs ett stickcafé hos Karin. Det förstnämda tänker jag inte säga mer om att fy sjutton vad svårt det är när ens föräldrar blir äldre och sjukligare (och dessutom är tjuriga som sjutton), jag vet inte riktigt hur jag vill göra. Stickcaféet hos Karin däremot tar jag med mig in i vardagen som ett härligt sommarminne, mycket skratt, massor med trevliga människor, gott fika och allt detta i den mysiga ladan med härligt garn

IMG_4137 IMG_4138 IMG_4139

Med på stickcaféet var Lotta som är bla stickdesigner (hennes företag heter Kraka men jag hittar det just nu inte på nätet) och hon hade precis designat en fantastiskt vacker sjal tänkt att göras i Karins härliga ullgarn. Jag föll pladask för det och även för Karins precis nyhemkomna kamullsgarn i ljuvliga färger och så speciellt att man bara måste åka dit till Karin och klämma på det (köpa är ju valfritt). På bilden i mitten syns mitt garninköp samt den kofta jag stickar på just nu. På bilden till vänster stickar Karin på Lottas sjal (därav koncentrationen) och jag ska förhoppningsvis i kväll när jag röjt upp såpass mycket att det går att röra sig här hemma samt handlat mat så vi har något att äta sätta igång jag med den sittandes i mitt älskade soffhörn.

Tack Karin, Lotta och alla andra för en härlig kväll och tack Marianne för skjutsen tillbaka till stan.

Jag hinner!!

På lördag ska jag och KM på 40-årsfest och jag bestämde mig för ett bra tag sedan (ungefär i maj-juni när jag fick inbjudan) att födelsedagsbarnet skulle få en sjal som jag stickat. Denna sjal har den senaste tiden jagat mig och oron för att inte bli färdig har legat i bakhuvudet sista veckan.Först kom jag inte i gång i så god tid dvs inte förrän i juli som jag kunde ha gjort. Sedan löpte allt på rätt bra tills i lördags på Gotlandsfärjan hem då jag ägnade närmare två timmar åt att få ordning på ett enda varv, jag som hade räknat med att sticka färdigt den då. Men den blev i alla fall färdig i måndags och jag fästade tråddarna i tisdags och i går skulle jag blocka den tänkte jag men då:

IMG_4133

blev det en kväll på akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus istället. Stora sonen hade lekt lite väl vilt på kollo och kom hem med ett finger som var brutet. Stackaren och vänsterhanden är det och han är, ja just det vänsterhänt. Men med gipset på plats så gör det i alla fall mindre ont och det blir svårt att säga nej till dataspelande eftersom han inte kan leka vilda utomhuslekar.

I kväll så hamnade sjalen äntligen utspänd på dotterns säng och jag kan pusta ut, med en dags marginal:

IMG_4135

Mer info om sjalen kommer. Nu hoppas jag bara att jag kommer ihåg rätt och att dottern inte kommer hem i kväll. Fan nu kom hon hem undrar om hon tycker det är OK att stå och sova?

Hur umgås man med får/lamm??

Som den stick- och ullgalning jag är så är ju Gotland härligt på alla sätt och vis. Bara det att det går omkring en otrolig massa ullproducenter (även om merparten säkert blir mat och kanske också fårskinn) fick mig att gå igång. Första dagarnas promenad så blev det mest rumpor när vi skulle fota:

IMG_4028

Lammen tvärvände när vi kom och vi kände oss lite som vi störde hemma hos dem (vilket vi ju också gjorde även om det var ett naturreservat). Men så sista kvällen så var vi på sydvästra sidan och där måste fåren vara av en annan karaktär för där vände de och rusade mot oss:

IMG_4073 IMG_4076 IMG_4075

Då blev vi faktiskt lite smårädda (kolla bara min avvaktande hållning på bilden till höger). Vad vill en mängd lamm/får när de kommer rusande så där? Käka på KM:s kläder uppenbarligen – men annars. Jag kanske kan få en kurs Karin när vi ses nästa vecka?

Men jag inser mer och mer att jag vill veta mer och lära mig mer om det som kommer före själva stickandet dvs om får, att spinna, karda mm. Det är härligt med en hobby där det ständigt finns mer att upptäcka och lära.