The Butterfly Lion är skriven av Michael Morpurgo.
En dag rymmer en pojke från sin internatskola. Han träffar en gammal dam och hennes hund. Den gamla damen berättar för pojken om Bertie, hennes nu döda man.
När Bertie var liten bodde han på en gård i Afrika. När han var sju år gammal fick han syn på en lejoninna och hennes unge. Det låter väl inte så konstigt, eftersom Bertie bodde i Afrika, men konstigt var det. Det konstiga var att lejonungen var vit.
En dag hör Bertie sin pappa prata om en lejoninna han har dödat. Han är riktigt glad över det, eftersom lejonen är farliga för hans djur. Men Bertie blir inte glad. Han förstår att det är lejoninnan han såg, och att den vita lejonungen har förlorat sin mamma. Bertie väntar och väntar på att få se lejonungen igen. Till slut kommer den. Bertie räddar ungen från en flock hyenor, och sedan tjatar han på sin pappa att få behålla den. Till slut går pappa med på det. Lejonungen bor hos Bertie och är hans allra bästa vän. I ett år, och det året är det lyckligaste i Berties liv. Men när det året tar slut skickas Bertie till en internatskola i England och lejonungen säljs till en fransk cirkus. Innan de skiljs åt lovar Bertie att de kommer att träffas igen, men är det ett löfte han kan hålla?
The Butterfly Lion är en underbar bok. Vänskapen mellan Bertie och det vita lejonet är skildrad på ett fantastiskt sätt. The Butterfly Lion är på engelska, och finns tyvärr inte på svenska. Böcker av Michael Morpurgo som finns på svenska är bland annat Kensukes rike och Det sovande svärdet. Några böcker på engelska av Michael Morpurgo är The Amazing Story of Adolphus Tips, Born to Run och This Morning I Met A Whale.

Om jag kunde drömma är skriven av Stephenie Meyer.
Den handlar om Isabella (Bella) Swan. Hon flyttar till sin pappa, som bor i den lilla regniga staden Forks. Där träffar hon den gåtfulle Edward Cullen. Han och hans fyra syskon är alla väldigt mystiska, och de är alla snygga som fotomodeller. Bella upptäcker att Edward verkar ha andra underliga krafter. Han är onaturligt stark och onaturligt snabb. Så småningom inser Bella att Edward är en vampyr, och det är inte allt. Bella upptäcker att hon är förälskad i honom. Och han är förälskad i henne.
Jag tyckte faktiskt inte att Om jag kunde drömma var så bra. Jag tyckte illa om könsrollerna i den. Det faktum att lilla, bräckliga svaga hon hela tiden hamnar i fara och måste bli räddad av stora, starka han störde mig. Jag tycker bättre om böcker som Den mörka materian och Carole Wilkinsons drakväktartrilogi, där huvudpersonerna är tuffa tjejer som kan ta hand om sig själva. Dessutom kunde Bellas pappa inte laga mat. När hon flyttar till honom tar hon över matlagningen, eftersom han inte kan det.
Sedan är det så att Bella vet att Edward kan vara farlig för henne, men han är så underbar och hon älskar honom så mycket att hon inte kan avstå från honom. Umgås man med någon och inser att denna person kan vara farlig för en ska man lämna den personen.
En annan sak jag ogillar är språket. Edward säger nästan aldrig någonting. Han skrockar. Jag tycker inte att det passar för sjuttonåringar att skrocka. Inte hela tiden i alla fall.
Jag tycker att idén är bra. Det är en bra idé med den omöjliga kärleken mellan en vampyr och en människa. Det är en spännnande bok, och det tyckte jag om.

Riddarsvärdet är den nionde boken i serien om Theo och Ramona. Böckerna är skrivna av Kim M. Kimselius. De tidigare böckerna i serien heter Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda inkastaden, Vikingaträl, Svarta döden, Snapphanar och Giljotinen. Efter Riddarsvärdet kommer Det glömda kriget 1808 - 1809. Den elfte boken i serien kommer ut i februari 2009. Den heter Snapphaneresan och är en fortsättning på den sjunde boken, Snapphanar. Theo och Ramona kan resa i tiden. I varje bok råkar de ut för saker som gör att de hamnar mitt i en farlig, intressant tidsperiod. I slutet av Giljotinen har Theo, Ramona och Ramonas kusin Robert äntligen lyckats ta sig ur franska revolutionen med livet i behåll. När de försöker ta sig hem igen hamnar Theo och Ramona inte där de tänkt sig. De hamnar i ett tält, och håller i ett riddarsvärd. När människor kommer in i tältet gömmer Ramona sig. Inte Theo. Han håller i svärdet, som är deras enda möjlighet att komma hem igen. Att han gör det leder till att han och Ramona kommer ifrån varandra, till helt olika platser i 1300-talets Normandie. Ska Theo och Ramona lyckas hitta varandra och ta sig tillbaka till sin egen tid, eller kommer de inte ens att klara sig levande ur sitt spännande äventyr den här gången?
Riddarsvärdet är, liksom alla böckerna i serien, enormt bra, spännande och intressant. Jag tycker väldigt mycket om den och rekommenderar verkligen den och resten av serien. Eftersom alla böckerna handlar om olika historiska perioder måste man inte läsa dem i ordning, man kan välja att läsa de böcker som handlar om tidsperioder man är intresserad av. Det enda viktiga med ordningen (tycker jag) är att börja med den första, Tillbaka till Pompeji.

Ful eller snygg? är skriven av Scott Westerfeld och är uppföljaren till Ful.
Böckerna utspelar sig i en skrämmande och obehaglig framtid. En framtid där alla, vare sig man vill eller inte, genomgår en skönhetsoperation när man fyller sexton. Alla är kontrollerade, alla saker runt omkring en rapporterar allt man gör, man har en kommunikationsring som registrerar vart man går och ibland även vad man säger. Dessutom verkar det som om det inte bara är ens utseende som förändras när man blir snygg. I första boken tvingas huvudpersonen Tally ge sig av för att hitta det lilla samhället Smoke. Smoke är en liten by där de som flytt undan operationen och städernas kontroll lever. Där träffar Tally David och hans föräldrar Maddy och Az, Smokes grundare. De berättar för Tally vad de har upptäckt om operationen. Hjärnan förändras. Inte för att hjärnan egentligen var som den skulle innan heller, då man fått lära sig att man var ful. Alla har fått lära sig att tro att de är fula innan operationen. Hur som helst opereras små lesioner in i hjärnan. Lesioner som får en att tro att alla fester och den lättsinniga tillvaron full av vackra människor är helt rätt, men det är inte något någon bör känna till. Ingen ska egentligen veta att det är fel att alla är onaturligt perfekta . Ingen ska veta att man inte bara blir av med sitt utseende, man får inte behålla sina tankar och sina minnen från tiden innan operationen heller. Det finns ett botemedel, men eftersom snyggingarnas hjärnor är så förändrade går ingen snygging med på att ta det. Och det går inte att tvinga någon, eftersom botemedlet kan vara farligt.
Jag tycker att Ful eller snygg? är minst lika bra och mist lika obehaglig som Ful. Sedan jag läste de här böckerna har jag tyckt att det är väldigt mycket obehagligare med plastikoperationer, eftersom jag nu har fått idéer om hur det kan sluta. Att titta på dagens samhälle, där skönhet betyder så mycket, får mig att undra hur långt det egentligen är kvar innan vi lever i en värld som den i Ful och Ful eller snygg?. Böckerna i den här serien är väldigt viktiga, och jag tycker att många borde läsa de. Det kan faktiskt vara något sådant vi är på väg mot.