... så igår gick jag och såg den för andra gången (i och för sig ihop med en kompis som inte hade sett den, men det var jag som tyckte att vi absolut skulle se just den filmen).
Kompis: Vad ska vi se för film?
Jag: Jag tycker att vi ska ser Tusen gånger starkare. Den är jättebra!
Kompis: Va? Har du sett den?
Jag: Ja. Den var hur bra som helst!
Kompis: Men då får du se den igen, är inte det lite tråkigt?
Jag: Nej, absolut inte! Jag ser den gärna igen, den är verkligen superbra, man kan se den hur många gånger som helst!
Jag längtar tills den kommer som DVD. Då kan jag se den hur många gånger som helst utan att det kostar en massa pengar. Att gå på bio ett par gånger i veckan blir ju faktiskt onödigt dyrt, särskilt om man ser samma film varje gång. Fast egentligen är det kanske mindre slösaktigt att gå och se samma film många gånger. När man redan har sett den en gång vet man ju att den är bra.
Tusen gånger starkare av Christina Herrström är en riktigt bra bok som jag tycker att alla borde läsa. Nu har den blivit film, något jag verkligen sett fram emot. Jag blev inte besviken, och rekommenderar verkligen filmen också!
Tusen gånger starkare handlar om en skolklass och utspelar sig under höstterminen i nian. Berättaren är Signe, som är en av tönttjejerna i klassen men som ändå är den de andra samlas runt för att få hjälp på lektionerna. I Signes skola finns stora planscher på väggarna i korridorerna där det står saker som ”Alla är lika mycket värda!” och ”Här behandlar vi alla lika!”. När man gått genom de korridorerna i nio år, då har man lärt sig att det är så det är. Ingen tänker på att det faktiskt inte är så, ingen märker hur killarna tar mycket mer plats, ingen protesterar när bildläraren bara skrattar när coola Ludde och de andra killarna bara försvinner iväg efter lektionen utan att städa och Signe och några andra snälla tjejer får stanna kvar och plocka undan allting.
Jag publicerade "Tusen gånger starkare" - en fantastisk bok har blivit en fantastisk film på Bokusbloggen den nionde oktober. Klicka här för att läsa hela inlägget!
Det finns många böcker jag tycker att alla borde läsa. En av dem är Tusen gånger starkare av Christina Herrström.
I femtonåriga Signes skola påstås det att alla har samma rättigheter och att alla behandlas likadant. När man börjar skolan får man hjälpa till att måla planscher med budskapet "Alla är lika mycket värda". Alla är så vana vid att det är så det är, allt är jämställt och alla behandlas lika, att ingen ifrågasätter det.
I nian börjar Saga i Signes klass. Saga och hennes pappa har rest väldigt mycket, och hon har aldrig gått i en svensk skola förut. Hon är inte van vid hur det är i den så väldigt "jämställda" skola hon kommer till att hon lägger märke till skillnaden mellan hur tjejer och killar behandlas, både av lärare och av varandra.
Saga ser att tjejerna, som alltid räcker upp handen på lektionen och aldrig pratar rakt ut, får prata väldigt mycket mindre än killarna. När en tjej för en gångs skull får frågan är det ofta någon av killarna som avbryter och ropar svaret rakt ut, och när en kille faktiskt räcker upp handen får han alltid frågan. Saga ser att killarna snabbt försvinner från bildlektionen och några av de duktiga tjejerna får plocka undan efter hela klassen. Om det någon gång händer att en kille plockar undan efter sig ger bildläraren honom jättemycket beröm, samtidigt som hon tar för givet att tjejerna ska stanna kvar och städa.
Genom att börja prata rakt ut och vägra städa efter resten av klassen, bete sig som killarna helt enkelt, visar Saga hur ojämställt det faktiskt är. Resten av tjejerna inspieras av Saga och gör likadant, och upptäcker att lärarna blir väldigt mycket argare på dem än på killarna. När Saga påpekar skillnaderna för Olle, SO-läraren, tar varken han eller killarna i klassen henne på allvar. Olle anstränger sig för att verka överlägsen och få Saga att framstå som löjlig, och killarna skrattar åt henne.
Saga får Signe att förändras väldigt mycket. Hon inser att det faktiskt inte är hennes fel att hon tycker att hon inte räcker till och att hon känner sig misslyckad, utan att det faktiskt beror på hur omgivningen behandlar henne. Hon upptäcker också att hon egentligen får bättre resultat på prov än "Leo Bäst i Klassen", som alla tar för givet är smartast, men att hon faktiskt aldrig får beröm även om det egentligen är hon som är bäst i klassen. Dessutom är det runt Signes bänk resten av klassen samlas för att få hjälp under lektionerna, medan Leo inte har tid med det, han är ju upptagen. Alla, även Signe, är vana vid att det ska vara så, Leo är bäst i klassen och Signe hjälper de andra, att Signe blir ganska förvånad när hon kommer på att det inte är så.
Även Mimi, den populäraste tjejen i klassen, börjar ta mer plats när Saga kommer till klassen. Hon börjar göra saker för att hon vill och tycker att det är rätt, i stället för att bara anstränga sig för att passa in i rollen som coola Mimi.
Jag tror inte att det bara är i Signes, Sagas och Mimis skola det finns orättvisor som folk har vant sig vid och inte lägger märke till. Den här fantastiska boken kan få människor att fundera över och upptäcka dem ojämlikheter som finns i den miljö de lever i, och den kan även ge de som redan upptäckt orättvisor modet att göra någonting åt dem. Därför tycker jag att alla, både barn och vuxna, borde läsa Tusen gånger starkare.
Det har gjorts film av Tusen gånger starkare, och den har biopremiär 24 september. Jag ser fram emot att se den, och om ni som inte har läst boken än skyndar er hinner ni göra det innan filmen kommer!
