Flexspan

CC-BY-NC 2022 MYFest22

MYFest22 är en annan sorts internationell konferens med både synkrona och asynkrona aktiviteter mellan juni, juli och augusti. Den handlar om öppen utbildning, inkludering, tillgänglighet och collaboration och är öppen för alla. Konferensen bygger på deltagarnas erfarenheter snarare än inbjudna experter. Aktiviteterna delas upp i fem spår:

• Open Education & Digital Literacies
• Critical Pedagogy & Social Justice
• Community Building & Reflection
• Wellbeing & Joy
• Emergent

Photo by Daniel Ali on Unsplash

Ytterligare ett webbinarium att notera! Denna gång handlar om ett temacafé om tillgänglighet, torsdag den 2 juni, 09:00-10:00. Arrangören är UHR (Universitets- och högskolerådet).

Vi får tre perspektiv på vikten av tillgänglighet och vilken betydelse det har för pedagogik och utveckling.

Caféet inleds med några korta presentationer:

• Förbättrad tillgänglighet gynnar alla - Lena Dafgård, Högskolan Dalarna.
• Perspektiv på tillgänglighet och pedagogiskt stöd - Lena Swärd, SLU.
• Pedagogiskt utvecklarperspektiv - Lotta Åbjörnsson, Lunds universitet.

Efter introduktionen inbjuds till fördjupande diskussioner i breakout rooms, där du som deltagare har möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra till diskussionen. Temacaféet avslutas med en gemensam diskussion och möjlighet att ställa frågor till de medverkande.

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) anordnar en digital konferens, Återföringskonferens: Breddad rekrytering, den 30 mars, kl. 09:30-15:30. Här presenteras resultat från UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering samt erfarenheter från fem lärosäten. Dessutom kommer representanter från UHR, SUHF, Include och SFS att diskutera vägen framåt.

Läs mer om UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering.

Photo by FORTYTWO on Unsplash

Letar du efter nya metoder för att skapa bättre gruppdynamik och större engagemang i dina kurser denna termin. En bra inspirationskälla är en resurssamling, Community building activities, som har skapats i samarbete mellan Equity unbound och OneHE. Här hittar du praktiska tips om kollaborativa aktiviteter som uppvärmningsövningar, socialiseringsaktiviteter, dialogskapande aktiviteter och hur du skapar en kollaborativ kultur i gruppen. Om du har en bra metod som du vill dela med dig kan du även bidra till samlingen.

Each of these resources includes a video or text demonstrating or describing the activity or exercise for community-building. We also include descriptive text, slides you can reuse/adapt where relevant, and links to additional resources. We also show you how much time, what kind of resources you need, and different variations on the activity to help you adapt it for your purposes.

Som mer teoretisk bakgrund till resurserna finns en serie korta föreläsningar om gemenskap och kollaboration, Exploring community building activities, med experter som Maha Bali (American University of Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA).

Encell (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) fyller 20 år och för att summera erfarenheterna från dessa år har de tagit fram en gratis bok, Livslångt lärande för välbefinnande, mångfald och delaktighet. Boken beskriver olika former av livslångt lärande: i studiecirklar, på nätet, i frivilliga organisationer och föreningar. Ibland handlar det om professionell utveckling inom ett område och ibland handlar det helt enkelt om lärande för livskvalitet och som social aktivitet. Det handlar om mångfald, värdighet, delaktighet och välbefinnande.

I den här boken har vi samlat ett antal exempel på projekt och tankar som helt eller delvis rör informellt lärande. Det blir ett sätt att summera var vi står just nu men också en plattform för att ta avstamp i en rörelse framåt. Låt oss tillsammans skapa kunskap och delta i möten som gynnar välbefinnande, mångfald, och delaktighet!

Ladda ner boken som pdf-fil.

Photo by Adam Nieścioruk on Unsplash

Digin.nu är en ny webbplats som ssamlar resurser och information om digital inkludering och tillgänglighet. Den har skapats genom ett samarbete mellan fyra myndigheter: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Här hittar du alla krav och regler som finns kring tillgänglighet på nätet samt stöd och verktyg för att följa tillgänglighetskraven. dessutom hittar du relevanta rapporter och inspelade föreläsningar.

Photo by Dylan Ferreira on Unsplash

Sedan september 2020 har statliga universitet tillgänglighetskrav enligt EU-direktiv. Det betyder bland annat att videomaterial ska textas. En artikel på Media & Learning, 75% of university lectures are inaccessible for students with auditory impairments, visar att få europeiska lärosäten lever upp till dessa krav. Artikeln sammanfattar en omfattande undersökning av 175 lärosäten i 15 länder, The State of Digital accessibility in Higher Education in Europe. Videoproduktion har ökat explosionsartat under pandemiåret men cirka 75% av allt material saknar textning. Det råder stor osäkerhet bland lärosäten om hur man ska uppfylla tillgänglighetskraven och vilka lösningar som är rimliga.

The results of this survey show that the use of video in higher education has become the new norm. While this development offers huge benefits for educators and for students, it becomes also apparent that digital accessibility has not been a priority for educators in the past months. Now, as this new situation becomes more and more normal, educators need to take the aspect of digital accessibility into account. Education should be inclusive – and technology can help to get a step closer towards becoming fully inclusive.

Photo by Sigmund on Unsplash

En avgörande faktor för alla studenter är att kursen ger en känsla av gemenskap och tillit, i synnerhet om kursen går på distans. Men hur skapar jag som lärare denna gemenskap och hur ser jag till att alla studenter känner sig välkomna och sedda? Du får många goda råd av experter inom detta område i en minikurs eller learning path, Community building online, som ges av organisationen OneHE. 

Kursen består av en serie korta föreläsningar av Maha Bali (American University in Cairo, Egypten), Mia Zamora (Kean University, USA) och Autumn Caines (University of Michigan, USA) med länkar till resurser och metoder som du kan tillämpa i din egen undervisning.

Målen med minikursen är:

• Understand the principles and strategies that underpin embedding equity and care in online communities.
• Be familiar with tools and techniques you can use to create engagement at the beginning and throughout your teaching period.
• Know how to identify gaps and areas for work to improve equity and care in your courses.

Photo by cottonbro from Pexels

Många lärare blir oroliga när studenter/elever inte vill visa sig i bild under ett videomöte. En intressant bloggpost av Maha Bali, About That Webcam Obsession You’re Having…, försöker  skapa förståelse för dem "osynliga" studenterna. Även om det är naturligt att vilja se alla i klassen finns det flera anledningar varför en del inte vill visa sig: byghet, rädsla för mobbning, en stökig hemmiljö, dålig bandbredd, obekväm med att synas i en inspelning mm. Hon föreslår sedan flera praktiska strategier, bland annat:

• Se till att alla kommer till tals via chatten, olika kollaborativa dokument osv.
• Ställ flervalsfrågor, kontrollfrågor för att ta tempen i klassen; hänger alla med?
• Skapa mindre grupper och kanske de vågar visa sig där.
• Låt de svara endast med ljud

Vi kanske fokuserar för mycket på det visuella i våra möten. Man kan vara engagerad även utan bild och de som visar sig och nickar då och då är inte nödvändigtvis mer aktiva än de osynliga.

Writing this, I see that I am interpreting engagement as contribution rather than head-nodding. I know. But honestly, it seems a lot to ask people to turn their cameras on so you can see them smile and nod their heads. And it seems we need to consider ways of allowing people to “be there” in alternative ways that they are comfortable with and that tell us they are really listening to us and responding in more explicit ways.

Photo by Bruno Cervera from Pexels

En ny artikel i Asian Journal of Distance Education, A global outlook to the interruption of education due to COVID-19 Pandemic: Navigating in a time of uncertainty and crisis, rapporterar om hur 31 länder, bl a Sverige, har hanterat övergången till distansutbildning under covid-19 krisen. En viktig utgångspunkt för alla diskussioner om krishanteringen är skillnaden mellan de nödlösningar som universitet och skolor har tvingats införa (emergency remote education) och välplanerad och kvalitetssäkrad distansutbildning.

Distance education, for instance, is a planned activity and its implementation is grounded in theoretical and practical knowledge which is specific to the field and its nature. On the other hand, emergency remote education is about surviving in a time of crisis with all resources available, including offline and/or online.

 Det finns förstås stora skillnader mellan länderna men artikeln visar många gemensamma nämnare.

• Organisationer med lång erfarenhet av distansutbildning med erfarna lärare och bra support klarade sig bäst i omställningen.
• Studenter med bra studieteknik, tillgång till bra utrustning och en hemmiljö som erbjuder goda studieförhållanden klarade sig bra. 
• Krisen har avslöjat avgörande klyftor mellan olika studentgrupper i termer av hemmiljö, support, tillgång till internet och utrustning, studieteknik mm.
• Tillgång till support och gemenskap har varit avgörande.
• Övergång från summativ till formativ bedömning.
• Ökat intresse för att dela med sig av lärresurser och större öppenhet.

Photo by Scott Webb from Pexels

En öppen digital konferens om digital inkludering, Digin, för alla som arbetar inom den offentliga sektorn äger rum tisdag 26 maj, enligt en nyhet från Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG), Nätverksdagen Digin blir ett digitalt arrangemang öppet för alla.

Digin är en kostnadsfri och digital nätverksdag för dig som arbetar inom offentlig sektor. Syftet är att erbjuda en plattform för gemensamma frågor och utmaningar kopplat till digital inkludering och tillgänglighet.

Konferensen planerades som en fysisk sådan i Stockholm men nu genomförs den digitalt med alla talare och seminarier som man ursprungligen hade planerat. Delar av programmet kommer att direktsändas via konferensens webbplats digin.nu och kommer självklart att inkludera teckenspråkstolkning, syntolkning och direkttextning. De fördjupande spåren har dock ett begränsat antal platser.

Direktsändningen av Digin kommer att ske från Norra Latin i Stockholm och leds av moderatorerna Beata Wickbom och Staffan Taylor. Talarna företräder bland annat Digitaliseringsrådet, Statistiska centralbyrån, Internetstiftelsen, Begripsam, Skellefteå kommun, Helsingborg stad, Skatteverket och Microsoft.

Digin arrangeras av DIGG i samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) och Myndigheten för delaktighet (MFD).

Mer information och anmälan.

Under dessa hektiska veckorna har lärare över hela landet skapat massor av digitala lärresurser, framför allt videoinspelningar. Men det är tyvärr väldigt lätt att glömma bort att studenter med funktionshinder kan ha svårt att hänga med i alla videolektioner och inspelade föreläsningar. Bakgrundsljud och musik kan bli väldigt störande för dem med hörselskador till exempel och det är dessutom viktigt att lärarens ansikte visas under ett bildspel.

Organisationen Unga Hörselskadade har därför tagit fram en enkel guide med praktiska tips för mer tillgänglig distansundervisning.

Upplever du att distansundervisningen du får inte är tillgänglig? Jobbar du som lärare eller föreläsare och är tvungen att undervisa på distans?
Då kan du ladda ner vår lista med tips och råd om hur man gör distansundervisning mer tillgänglig så alla kan ta del av undervisningen på lika villkor.
Du är välkommen till att dela materialet med lärare, kollegor och alla andra som du tror kan hjälpas av materialet.

Ladda ner guiden Tillgänglig distansundervisning som pdf-fil.

Det finns väldigt många intressanta webbinarier just nu och det kan vara svårt att hänga med ibland. Här kommer flera internationella evenemang under de närmaste veckorna.

• Fredag 17 april, 13:00. Monitoring distance learning strategies: What do we know about effectiveness and equity? Arrangeras av UNESCO.
• Mon 20 april, 17:00. How to design and manage assessments for online learning. Arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network).
• Tis 21 april, 10:30. Webinar on online education: How to motivate students in online education? Balancing synchronous and asynchronous activities. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities).
• Ons 22 april, 14:00. Promoting universities’ societal engagement. Arrangeras av EUA (European Universities Association)
• Fre 24 april, 14:00. Making a difference through partnerships. Arrangeras av EUA.

Det går att arrangera internationella symposier utan att träffas synkront, varken på plats eller via nätet. Una Cunningham, professor i språkdidaktik vid Stockholms universitet, har sedan tre år arrangerat webbaserade asynkrona symposier om flerspråkighet, Intergenerational Transmission of Minority Languages Symposium, tillsammans med forskare från hela världen, enligt en artikel i Universitetsläraren, Webbaserade symposier utan gränser för tid och rum.

Enligt Una Cunningham:

- Det fina med det hela är att det är väldigt flexibelt, oavsett om man har hundratals presentationer eller fyra, och det kan också byggas på över tid. Det jag skulle vilja göra nu är att samla de fem åren av symposier och presentera dem mer tydligt på samma ställe.

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har nu ett regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete kring breddad rekrytering, enligt ett pressmeddelande från UKÄ: Regeringsuppdraget om breddad rekrytering igång. Alla universitet och högskolor ska, enligt Högskolelagen, arbeta med breddad rekrytering för att minska den sociala snedrekryteringen som finns inom högre utbildning. Flera initiativ har togits under de senaste åren och nu ska UKÄ utvärdera resultaten.

UKÄ genomför uppdraget som en tematisk utvärdering bestående av två delar. I den ena delen utvärderas lärosätenas arbete med breddad rekrytering och i den andra delen presenterar UKÄ en statistisk analys om breddad rekrytering i Sverige. Sammantaget bidrar delarna till att ge en nationell bild av snedrekryteringen.

Just nu samlas en bedömningsgrupp med representanter från lärosäten, arbetslivet och studentorganisationer och de kommer att ge återkoppling på lärosätenas självbedömningar under hösten.

Den 3 april 2020 hålls utvärderingens upptaktsmöte, då utvärderingen presenteras. Mötet genomförs digitalt och inbjudan med länk till mötet skickas direkt till lärosätena. Dessutom anordnas en workshop med fokus på att arbeta med självvärderingen. Workshoppen äger rum den 21 april 2020, i direkt anslutning till Includes (Nationellt nätverk för breddad rekrytering) workshop. Detta är också dagen efter UHR:s konferens Kvalitetsdrivet på samma tema.

Uppdraget ska redovisas till utbildningsdepartementet 1 mars 2021.

Photo by Skitterphoto from Pexels

Många känner sig obekvämma med en mikrofon när de ska tala inför publik. En del tycker att deras röst är stark nog för att höras och väljer bort mikrofonen. Men den som har nedsatt hörsel hör inte dig och vågar sällan protestera. En artikel av Jessie B Ramey, A Note From Your Colleagues With Hearing Loss: Just Use a Microphone Already, ber alla kollegor att alltid använda mikrofon i större möten för att visa hänsyn till dem som har svårt att höra. Om en mikrofon finns i salen, använd den utan att fråga.

If our colleagues and students can’t hear in meetings or in classrooms, they can’t participate. Those of us with low hearing, a hearing impairment, or a hearing-assistive device need you to speak into the microphone so we can fully understand your words. In a crowded or large space, amplification makes it possible for everyone to engage and learn.

Studenter med nedsatt hörsel behöver program som omvandlar tal till text i inspelade föreläsningar eller podcasts. Men räcker det med dessa hjälpmedel och vad är det som fattas?

Dessa frågor diskuteras i ett webbinarium som arrangeras av EDEN (European Distance and E-learning Network), Are Automatic Transcriptions Good Enough for Accessibility?, onsdag 27 november, 15:30-16:30. Huvudtalaren är Tharindu Liyanagunawardena, University College of Estate Management (London), och hennes artikel om ämnet fick utmärkelsen Best Research Paper vid konferensen EDEN 2019 tidigare i år.

Tillsammans med Wendy Chowne, London Institute of Banking & Finance, kommer hon att diskutera följande frågor:

• How effective are current ATS (automatic transcription software) providers?
• Could transcripts have other benefits for students?
• Are we considering ‘accessibility’ broadly enough?

Internetstiftelsen 2019

Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. 

Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.