Långfredagen i "Glesbygd" är råkall och fuktig. Det är bara fem grader ute, och det regnar mellan varven. Det är skönt att vara hemma och kura, men på förmiddagen körde vi ändå en sväng till ishallen i Glimåkra för ett besök på den årliga antik- och samlarmarknaden. Jag började med att utöka min samling polerade stenägg med två nya exemplar, ett grönmelerat i normal storlek och ett svart- och brunprickigt i lite mindre storlek. Det gröna är min nya favorit i samlingen, i alla fall för stunden.

I förmiddags körde jag ett par byar bort till Kvistalånga, där det var påskmarknad på Kärt och Cirkulärt. Det är en jättefint kurerad loppis på en gård, som bara brukar ha öppet ett par gånger per år. Sist jag var där var det julmarknad, men nu var det alltså dags för loppis med påsktema.

Min lilla dagsutflykt till Halmstad igår var synnerligen trevlig. (Med undantag för det snöblandade regnet jag körde igenom mellan Osby och Markaryd.) Jag mötte upp med mina väninnor strax efter 10, parkerade min egen bil och blev sedan skjutsad runt på olika ställen resten av dagen. Lyxigt. Fyra olika loppisar hann vi med. Bäst var helt klart Erikshjälpen, som både hade ett trevligt utbud av loppisvaror och hembakat. Här tillbringade vi rejält med tid, både i butiken och i caféet. Vi har som tradition att inte välja samma bakverk, utan att köpa en av varje sort som ser god ut och dela varje sak i tre delar. Den här gången var det extra svårt att välja, så det blev sex olika sorter till förmiddagskaffet. Efter det behövde vi inte äta lunch förrän sent på eftermiddagen...

Idag annonserade Myrorna årets second hand-julklapp: Ljusstakar. Redan på morgonen fick jag ett SMS av min mor, som konstaterade att jag ligger 15 år före min tid. För loppisfyndade ljusstakar är ju absolut något av min paradgren. Jag kommer ju hem med loppisfyndade ljusstakar i tid och otid. Ska vi ta oss en titt på vad jag har fyndat bara under det senaste året?

Det jag alltid spanar efter på loppis är fina små träbord. För tänk, det finns alltid plats för ett litet avlastningsbord. Och om det inte får det, kan man byta ut ett nytt fynd mot något av de bord man redan har. Mitt äldsta loppisbord står i gröna rummet. Det har hängt med mig sedan jag flyttade till min första egna lägenhet 1991. På den tiden var det målat i trendfärgen "Höganäsgul" och stod framför fönstret i mitt kök. Tio år senare stod det också framför köksfönstret, fast i en annan lägenhet i Malmö. Då målade jag om det i vitt, eftersom väggarna där var vinröda. Och vitt har det förblivit sedan dess. 

Och se där, i hörnet intill kylskåpet kan man också klämma in ett litet bord. Det har en liten hylla undertill där microvågsugnen står, men den är så ful så jag har hängt ett rutigt tyg framför. Ovanpå den egentliga bordsskivan har jag lagt en träskiva som jag hittade när vi tömde vinden under sommaren. 

Har man inte plats inomhus, så kan man hitta plats ute. Ett loppisbord med spräckt stenskiva för 50 kronor kan man ju till exempel ställa ute på trappan utan att skämmas. Det står inte alltid här, men till jul ska jag nog sätta ut det igen. 

På lördagar är det skönt att ligga kvar i sängen efter att man har vaknat och slöscrolla lite. Jag fick upp en story med tips om att Alexandra skulle ha öppet på sin fina loppis Kärt och Cirkulärt två timmar under förmiddagen. Det ligger bara en kvarts bilfärd härifrån, så det kändes som en lagom lördagsutflykt. 

I förmiddags drog vi till Hässleholm, där det var öppet på Kronomagasinet. Det är ett second-hand-ställe som är öppet varannan lördag på sommarhalvåret, och där finns alltid hur mycket trevliga grejer som helst. Utbudet består av en blandning av antikviteter, retroprylar och byggnadsvård. Allt är så ordningsamt och välkurerat, och det plockas fram nya grejer inför varje öppet tillfälle. Det är alltid kö utanför innan de öppnar, men när man kommer in känns det ändå som att folk beter sig väldigt sansat. Prissättningen är inte på loppisnivå, men känns ändå väldigt rimlig. Folk shoppar loss, men det är inte huggsexa om grejerna. Man hinner gå runt och titta i lugn och ro, och det är ju alltid trevligt.

På långfredagen är det en stående tradition att åka till Glimåkra på antikmarknad. Det är alltid roligt att gå runt bland alla bord och titta på fina gamla saker. Dessutom träffar man alltid på folk man känner. Jag köpte en grön keramikkanna av en dansk säljare, som inte tog Swish. Tur att man sprang på kompisar med kontanter, hihi! Maken överraskade med ett bidrag till jullådan: Tre pyttesmå porslinsänglar från Goebel. Så rara! 

Dagens bästa köp var annars en batteridriven sekatör från Ryobi. Jag provade grannarnas exemplar häromveckan och insåg att jag behövde precis just en sådan. Den klipper i hårt trä upp till 2 centimeter och i mjukt trä upp till 2,5 centimeter. Knips, knips. Som en kniv skär genom varmt smör. Vi har redan flera produkter från samma märke, och man kan använda samma batteri till alla. Det är himla smidigt. 

I helgen hann jag svänga inom två favorit-antikloppisar här i trakte: Kärt och Cirkulärt i Kvistalånga och Färlövs Prästgård i Färlöv. Den förstnämnda har inte haft öppet sedan i julas, men i lördags bjöds det på loppis med påskmarknad. Det var knökfullt på gårdsplanen redan innan öppning, och med julmarknaden färsk i minnet var det inte svårt att förstå varför. Det är så mysigt i Alexandras lilla sidobyggnad, och utbudet är både perfekt kurerat och prisvärt. Jag kom hem med två tallrikar till tallrikshyllan; en grönmöstrad i porslin från engelska Wedgewood och ett handgjort i keramik märkt "1983" på baksidan. 

På förekommen anledning är det kanske dags att visa en bild på strumpautomaten igen. Det var nog en sisådär tio år sedan sist, och anledningen till det är att den sitter bakom en dörr i hallen och inte hamnar på bild särskilt ofta. Den gråa dörren står nämligen öppen ut mot smatten nästan jämt, så jag glömmer nästan vad som finns där bakom. Synd på ett sätt, för automaten är verkligen kul. Men inte lättplacerad, som man säger så. Den väger två ton och sticker ut ganska rejält från väggen. Vi har fått hänga upp den på en extra regel för att den ska sitta kvar överhuvudtaget. 

När jag ändå körde bort till vår lokala bygghandel för att köpa algtvätt i lördags, passade jag på att göra ett stopp på byns största second hand-ställe också. Det är i och för sig inte så himla länge sedan jag var där, men jag tog ändå en snabb runda för att se om det hade kommit in något nytt. Det gör det så gott som varje vecka, så det lönar sig att titta förbi ofta. (Läs: Det lönar sig för DEM att jag tittar förbi ofta...) Det finns ett speciellt rum för lite finare äldre grejer, och där hittade jag en ljushållare i grön keramik som jag plockade med mig av bara farten. Ytterligare en ljushållare, alltså. Det är ju precis vad jag behöver...

Jag provade den lilla postskylten från Österlen på olika ställen i hallen på baksidan, men där är väggarna gula, så den liksom bara "försvann" där. Den är kul och förtjänar en bättre plats, så jag har ställt den på hyllplanet ovanför arbetsbänken i köket så länge. Där blir den en fin gul färgklick mot allt det gröna och vita. Jag gillar när det dyker upp lite otippade saker i hemmet, som får en att dra på munnen när man upptäcker dem. Vi har ju till exempel en gammal strumpautomat i hallen, och den är onekligen ett samtalsämne för nya gäster. 

För övrigt kändes det smått chockartat att bläddra fram kalendern till den 3 mars på jobbet idag. Det var ju bara den 28 februari när jag stämplade ut i fredags. Det är som om mängder av dagar bara har försvunnit i tomma intet. Men inte mig emot. Jag är inget större fan av februari, och nu är vi redan tre dagar in i den första vårmånaden. Ni får gärna skriva mig på näsan och tala om vilken eländig vintermånad mars kan vara, men jag känner iallafall hur den mentala saven stiger. 

Jag kom ju hem med ett grönt allmogeskåp från Karlskrona igår. Det fick övernatta i bilen, men knappt hade startskottet för Vasaloppet gått imorse, förrän jag började plocka ner alla böcker, konsoller och hyllplan i hallen. Väggskivan bakom, som jag tror antingen är tretex eller masonit, såg verkligen ut som en schweizerost efteråt. Överlag är det här det skruttigaste rummet på hela Solhäll, om man ser till konditionen på ytskikten. Både väggar, golv, tak, dörrar och element behöver åtgärdas på riktigt någon dag, men eftersom det ser ut som det gör just nu behöver man inte oroa sig över nya skruvhål i väggen. Det är bara att skruva upp och testa. 

Måtten på skåpet (60 cm bredd x 80 cm upp till toppen på krönlisten) visade sig vara helt perfekta. Det täcker större delen av väggen, men det känns ändå luftigt. De orangemålade speglarna känns ditmålade i efterhand, och orange är kanske egentligen inte en färg jag hade på önskelistan, men det funkar ändå på något sätt. Varifrån skåpet kommer ifrån vet jag tyvärr inte, men initialierna "PA S" och årtalet "1822" är målade på framsidan. 

Inuti är skåpet målat i en vit kulör, som jag också tror har tillkommit senare. Tyvärr tror jag att det är gammal lackfärg, men det kanske jag själv kan måla om med linoljefärg någon dag. Vad vi ska ha i skåpet förtäljer inte historien än. Det finns två hyllplan som är djupare än man tror, eftersom de fortsätter in bakom sargen. Jag ställde in lite saker för bildens skull. 

Den nedre sargen går att dra upp och döljer ett lönnfack undertill. Där hittade vi flera humoristiska pappskyltar på restaurang- och dryckestema. Kanske har skåpet suttit på ett gästgiveri?

Ett färgglatt allmogeskåp är kanske inte för alla, men det här är precis i stil med vad jag har letat efter till den här väggen. Prisvärt var det också, jämfört med vad jag har sett i antikaffärer på Österlen och andra ställen. Extra prisvärt blev det för mig, för mina snälla föräldrar insisterade på att betala. Tyvärr finns inte originalnyckeln kvar, utan någon har satt en lös vridbar metallknopp genom nyckelhålet, så att skåpsdörren ska gå att öppna. Det har jag dock tagit bort på bilderna. Men gamla nycklar kan man ju alltid hitta på loppis. Det får bli mitt nya span. Kanske kan jag börja med att gå ner till byns förträffliga järnhandel och se vad de har i sina spännande gömmor. Där finns ALLT!

Det här lilla projektet föranledde sedan en rejäl utrensning bland böckerna som stod på de tidigare hyllplanen. Vi har ytterligare fyra hyllplan med böcker på en liten väggstump in mot garderoben, och en stor hörnbokhylla i röda rummet intill, så det blev en allmän rokad med tre fyllda papperskassar till loppis som resultat. Befriande, ändå. Jag ska nog rensa ut ännu mer i den stora bokhyllan en annan dag, men nu vill jag mest sitta i fåtöljen och titta ut i hallen på mitt fina gröna allmogeskåp. Jag är sååå nöjd. 💚