Flexspan

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Den allmänna kunskapsnivån om internet ligger förvånansvärt låg trots att cirka 70% anser sig själva som ganska eller mycket digitala. Det visar en ny rapport som har gjorts av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening, Kungliga Biblioteket och Digitalt först, Bibliotek, internet och demokrati - En undersökning om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning till och kunskap om sekretessfrågor online, sociala medier, integritet på internet. Därtill tittar vi på allmänhetens syn på medievanor på nätet kopplat till betalningsvilja samt vad man tycker är det bästa och sämsta med internet.

Bland annat var det ganska få som visst vilka aktörer som liger bakom vanliga internettjänster och plattformar som Blocket, Swish, Spotify, Hitta m fl. Medvetenhet om internetsäkerhet är också ganska låg och överlag följer internetkunskapna både kön och utbildningsnivå. Särskilt intressant är att ungdomar är mer bekymrade om integritetshot än äldre.

Rapporten diskuteras i en artikel i Biblioteksbladet, Digital allmänbildning låg bland svenskar, där man också funderar över hur bibliotekets roll har förändrats. Enligt Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening:

- Den stora insikten är att vi har ganska dålig koll. Vi tror att vi vet ganska mycket, men det gör vi inte.

Läs också en bra bloggpost om rapporten av Britt Stakston, Bildning behövs väl inte när internet finns?

Vad innebär egentligen livslångt lärande, hur har det sett ut historiskt och vilka delar ingår i det svenska utbildningssystemet? Dessa frågor diskuteras i en ny rapport av Cecilia Bjursell, ENCELL (Nationellt centrum för livslångt lärande), Tre perspektiv på livslångt lärande. Rapporten handlar om livslångt lärande som policy, teori och utbildningssystem och utgår ifrån att lärande sker i olika former: formellt, icke-formellt och informellt.

Photo by timothy muza on Unsplash

Det digitale kompetenshjul har utvecklats av danska Center for Digital Dannelse och är ett självvärderingsverktyg som kartlägger dina digitala kompetenser med utgångspunkt i EU-kommissionens European Digital Competence Framework (DigComp).

UNESCO lanserar ett globalt initiativ för att ta fram en global vision om framtidens lärande och hur utbildning ska bidra till en bättre värld, Futures of Learning: Learning to become. Initiativet tar avstamp i dagens stora utmaningar: klimatkrisen, ökande intolerans, konflikter, inkomstklyftor, social orättvisa mm. Hur kan kunskap, utbildning och livslångt lärande bidra till att skapa en mer positiv framtid? Vilken roll kommer nya teknikområden som artificiell intelligens och bioteknik att spela? Vilka möjligheter och utmaningar skapas genom den snabba tekniska utvecklingen?

This initiative will mobilize the many rich ways of being and knowing in order to leverage humanity’s collective intelligence. It relies on a broad, open consultative process that involves youth, educators, civil society, governments, business and other stakeholders. The work will be guided by a high-level International Commission of thought-leaders from diverse fields and different regions of the world. In November 2021 the commission will publish a report designed to share a forward looking vision of what education and learning might yet become and offer a policy agenda. The Futures of Education: Learning to Become initiative will catalyze a global debate on how knowledge and learning can shape the future of humanity and the planet.

Vill du följa debatten eller till och med delta får du bara anmäla din e-postadress.

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se, ”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. I våra ljudessäer återupplever du historiska händelser och förstår bättre vad de betytt för världshistorien. Med våra videofilmer får du grepp om de där begreppen, företeelserna eller teorierna du hört talas om men aldrig riktigt begripit. Och i Bildningspodden fortsätter du att höra intresseväckande samtal om historiska personer, epoker, konstverk och idéströmningar.

Vi diskuterar väldigt mycket om ungdomarnas användning av sociala medier och alla faror med nätmobbning och ryktesspridning. Men oftast är det vi vuxna som har problem med källkritik och omdömeslöshet på nätet. En artikel av Karoliina Knuuti i tidskriften ELM, Who should start educating badly-behaving adults?, ställer frågan om hur vi kan höja den allmänna mediekompetensen och bidra till mindre hat och polarisering i våra digitala mötesplatser.

From fake-news-spreading presidents to climate denialists and anti-vaxxers, we, the adults, don’t seem to have a clue how to behave when given the power. We tend to form like-minded cliques, question everything and believe anything.

Other good news can be found in the civil society sector. In recent years, many groups and organisation have been formed to offer media literacy training and to fight misinformation. Bild: CC BY-SA Some rights reserved b Lewislbonar on Wikimedia Commons

Vuxenutbildning får sällan stor uppmärksamhet i medieflödet trots att det finns många viktiga frågor och inspirerande exempel. Hur kan vi som arbetar inom området se till att dessa frågor syns och hörs i mediebruset. Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) organiserar ett webbinarium, Make adult education visible!, måndag den 4 juni 13.00 för att diskutera detta och informera om erfarenheter från ett europeiskt projekt, Let Europe know about adult education (LEK).

Syften med webbinariet:

• To highlight learning examples from the LEK-project curriculum testing;
• To share ideas and experience of adult educators reaching out to mainstream media;
• To strengthen the LEK-project community and enlarge the network.

En ny nationell bildningsplattform, Bibblan bildar, innehåller mycket information, filmer och korta kursmoduler om olika aspekter av digitalisering, enligt en artikel i Biblioteksbladet, Ny digital plattform för kompetensutveckling. Plattform riktar sig mot allmänheten och speglar den kompetens som folkbiblioteken erbjuder inom områden som datoranvändning, internet, e-tjänster, källkritik, kommunikation, säkerhet, söka information och tillgänglighet.

- Det finns oerhört mycket kompetens ute på folkbiblioteken, vi vill samla den på ett ställe och minska den digitala klyftan, säger Sofia Murray, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek som tillsammans med kollegan Gunilla Fors varit projektledare.

Satsningen ingår i Kungliga Bibliotekets projekt Digitalt först med användaren i fokus och Malmö stadsbibliotek fick uppdraget att ta fram plattformen. Nu är det tänkt att hela landets bibliotek kan bidra med moduler och filmer.

Internetstiftelsen i Sverige (IiS) har publicerat två nya guider.

Växjö Koncerthus CC BY-SA Some rights reserved by Johannesgustafsson on Wikimedia Commons

Svensk biblioteksförenings konferens, Biblioteksdagarna, är den självklara mötesplatsen för alla som arbetar inom branschen. I år hålls konferensen i Växjö, 10-11 maj med en spännande blandning av 5 studiebesök, 25 parallella seminarier och 4 storföreläsningar.


Bland huvudtalarna finns:

• Gustav Fridolin, Utbildningsministern
• Alexander Bard: Den digitala revolutionen – från bibliotek till mediatek?
• Suad Ali: Att göra skillnad
• Bildningspodden: liveinspelning av programmet

Se hela programmet.

Sverige upplever en allt snabbare omställning inom industrin som drivs av digitalisering och det skapar stora utmaningar om vi ska undvika en revolt mot "etablissemanget" som vi nyligen har sett i USA. Så skriver Stefan Fölster (Reforminstitutet) och Nima Sanandaji (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) i en debattartikel i DN, Sverige styr mot samma populistiska revolt som USA.  Företag hittar inte folk med rätt kompetens och förändringstakten ökar hela tiden. Den nuvarande utbildningssystemet hinner inte med omställningen och kompetensglappet bara ökar, framför allt saknas anställda med tillräckligt bra digital kompetens. Risken är att allt fler jobb försvinner till mer snabbfotade länder, i synnerhet i Asien, och med det växer missnöjet i de drabbade orterna.

Artikeln fokuserar på fyra nyckelfrågor som kräver åtgärder:

1. Den vanliga kartläggningen av brist- och överskottsyrken missar poängen
   Kombinationen yrkeskompetens och digitala kompetenser är nödvändig inom alla branscher.
2. Ungdomar specialiserar sig ogärna
   Specialister behövs idag.
3. Vi är vid vägs ände med strategin att ständigt förlänga utbildningar
   Inom teknik kan första årets kursmaterial vara inaktuellt redan i slutet av utbildningen. Bättre att bryta upp utbildningen i kortare moduler varvade med praktik. 
4. Utbildningsmodulerna bör byggas som ”digitala lärare”
   Större fokus på flexibla nätbaserade moduler som gör det enklare att kombinera studier med arbete.

- Dessa fyra slutsatser kan hjälpa avindustrialiseringsbygder att klara kompetensväxlingen bättre. Skolor, högskolor och arbetsgivare kan med hjälp av digitala moduler erbjuda högkvalitativ utbildning som öppnar vägar även för de som aldrig kommer i närheten av en universitetsort. En sådan satsning på framtidsinriktad kompetens kan bli dagens motsvarighet till arbetarrörelsens långt svunna bildningsideal.

Nyheter som skapar stora rubriker i Sverige kan gå obemärkt i andra länder. Det är därför lätt att hamna i en nyhetsbubbla där olika länder prioriterar olika sorters nyheter. En ny tjänst, Unfiltered News, visar vilka nyheter som rapporteras i alla länders medier och gör det enklare att jämföra hur olika länder rapporterar om samma nyhet eller ämne. Du kan sätta ett filter på det land du bor i och se vilka nyheter som är stora i världen men inte rapporteras här i Sverige. Tjänsten finns i 40 språk och du får automatiska översättningar av nyheter från olika länder. Unfiltered News är fortfarande en betaversion men tanken är att vidareutveckla den för att täcka flera nyheter och språk.

Läs mer om tjänsten i en artikel på sajten Jigsaw: If you are reading this, we might be in the same news bubble.

Vad har universitet och högskolor för roll i det livslånga lärandet, d.v.s. fortbildning av yrkesverksamma, stöd till äldre som vill lära sig mer inom ett område och att öka intresset för utbildning i samhället i stort? Antalet studenter över 25 år ökar starkt i alla länder, i synnerhet på distans, men få lärosäten ägnar mycket uppmärksamhet åt fenomenet.

En ny rapport från UNESCOs Institute for Lifelong Learning (UIL), The Role of Higher Education in Promoting Lifelong Learning, ger en överblick över hur dessa frågor behandlas i olika länder. Enligt UNESCO behöver lärosäten bredda sin tolkning av den tredje uppgiften:

- Broader access to higher education should not be confined to the continuing professional development required by a fast-changing labour market. It must also respond to a growing demand for the personal development and cultural enrichment opportunities that higher education offers. Nor is the role of Higher Education Institutions in promoting lifelong learning limited to what they offer students; they also make a vital contribution through initial and continuous training of teachers, research into lifelong learning, and the provision of community learning opportunities. 

CC BY-NC-SA Stadsbiblioteket i Malmö 2015

Hur kan bibliotek stödja det öppna nätbaserade lärandet? Det var huvudfrågan bakom Läranderum, ett Vinnova-finansierat planeringsprojekt och innovationsprocesssom som har drivits av Malmö Stadsbibliotek under de senaste månaderna och som nyligen har publicerat en sammanfattningsrapport med titeln Läranderum – Lösningar för lärande i en digital samtid.

- Målet var att undersöka hur vi bäst skulle kunna stödja lärande på bibliotek via öppna digitala läresurser. Detta ville vi göra genom att fråga våra besökare vad de ville lära sig mer om, genom att omvärldsbevaka och lära oss mer om förutsättningar och möjligheter, och genom att utveckla vår egen verksamhet.

Nätbaserat lärande, både det formella och det informella ökar ständigt, inte minst genom öppna kurser som MOOCs men ett stort problem är att de flesta inte vet hur man ska komma igång. De saknar studieteknik, digital kompetens och verktyg för att lyckas lära sig via nätet och projektet har undersökt hur bibliotek kan hjälpa dem genom omvärldsbevakning, intervjuer med besökare, workshops och testning av verktyg och metoder.

Läs rapporten Läranderum – Lösningar för lärande i en digital samtid.

EPALE lanserades i Bryssel 15 april

EPALE (Electronic Platform for Adult Learning i Europe) är en omfattande digital resurscentrum som vänder sig till alla som arbetar med vuxnas lärande. Plattformen lanserades vid en välbesökt konferens i Bryssel 15 april. Genom EPALE kan du ta del av nyheter på 24 språk, nätverka och samarbeta med kollegor, hitta partners till nya projekt, hitta konferenser och kompetensutveckling och upptäcka nya verktyg och metoder. Plattformen bygger till stor del på medlemmarnas engagemang - att delta i diskussioner, lägga in nyheter och aktiviteter samt utbyta erfarenheter via bloggar och forum..

- EPALE är en öppen flerspråkig plattform som grundar sig på medlemsskap för lärare, utbildare, akademiker, beslutsfattare och alla andra med en yrkesmässig roll inom vuxnas lärande i hela Europa. Gemenskapen är det centrala på EPALE. Plattformen är uppbyggd kring konceptet att dela innehåll som hänför sig till vuxnas lärande, inklusive nyheter, blogginlägg, resurser samt evenemang och kurser. EPALE finansieras av Europeiska kommissionen, som den senaste utvecklingen i ett kontinuerligt åtagande för att förbättra kvaliteten på tillhandahållande av vuxnas lärande i Europa.

Plattformen har fem huvudteman: studerandestöd, lärandemiljöer, livskunskap, kvalitet samt åtgärder, strategier och finansiering. För att samordna aktiviteter finns det nationella samordnare i varje land; i Sverige har Universitets- och högskolerådet (UHR) samordningsansvaret.

För inte så länge sedan trodde många att praktiska ämnen som keramik inte kunde läras ut via nätet. Självklart måste man träna själva hantverket i studio men på nätet kan du få värdefulla tips, hitta likasinnade och få inspiration. En sådan källa är sajten Mera keramik som har skapats av Mats Svensson, Leksands folkhögskola, i samarbete med Folkbildningsnätet. Sajten innehåller filmer, lästips, tips och trix samt ett antal bra guider som Mera med lera, Glasera mera osv. Kanske den viktigaste delen av initiativet är att skapa ett nationellt nätverk av lärare, studenter och konstnärer för att kunna samarbeta, diskutera och skapa nya projekt.

- Tanken är att att skapa en inspirationsbank och mötesplats för och tillsammans med keramikentusiaster. På Mera keramik samlar vi filmer, erfarenheter, praktiska tips och mycket annat för alla som vill utveckla sitt hantverkskunnande och sin konstnärlighet.

Biblioteksnätverket Skaparbibblan ordna en kostnadsfri knytkonferens, Hacka bibblan, 24 september i Mölndal. Konferensen handlar om bibliotekets framtida roll som arena för skapande, s. k. makerspace, där allmänheten kan prova på ny teknik som 3D-skrivare och designverktyg för att skapa nya produkter, hantverk och konst. Begreppet knytkonferens betyder att konferensens innehåll bygger mycket på deltagarnas önskemål och input. Alla med erfarenheter av makerspace-konceptet får gärna bidra med egna inlägg via anmälningsblanketten.

- Under en dag pratar, bygger, tänker och hackar vi tillsammans. Hur kommer man igång med sin skaparbibbla? Vad gör man där - rent praktiskt? Hur kan man göra sitt bibliotek mer interaktivt?

Om skolans uppgift är att hjälpa eleverna att bli kreativa, innovativa medborgare med kritiskt tänkande och nyfikenhet så har den misslyckats totalt. Vårt utbildningssystem belönar den som passar in i systemet och tar död på kreativiteten menar Seth Godin i ett inspirerande tal, Stop Stealing Dreams: Seth Godin at TEDxYouth@BFS. Han tar fram en rad förslag till hur vi kan göra skolan (och högre utbildning) mer meningsfull och individbaserad.

Bland annat menar han att skolan fokuserar på ensamarbete där studenten arbetar isolerat medan i arbetslivet är det samarbete och gruppdynamik som krävs. Vi ska bedöma praktik och erfarenhet i stället för resultat i enkla minnestester. Utbildning idag handlar om livslångt lärande och studenter måste lära sig att lära sig.

Här finns det flera bra citat men ett måste jag lyfta fram:
- If it's work, we try to figure out how to do less. If it's art we try to do more and more.